bogan boooner
Icke Medlem
- Meddelanden
- 4
- Reaction score
- 0
Vad är ditt namn i verkligheten? Tomas aronsson
Vad är ditt discord namn? 530dkingen
Vad är ditt födelsedatum? 28 September 2008
Heter du samma på Discord som på Steam? Nej
Förnamn, efternamn och ålder på din karaktär: Tomas aronsson. Ålder 25.
Hur skulle du beskriva din karaktärs personlighet i tre ord? Snäll. Gemenskap. Duktig.
Bakgrund och framtidsplaner för din karaktär: Jag vill få ett bra jobb. Möjligtvis bli polis.
Vad kan du bidra med till serverns RP? Social RP och en Utvecklad RP.
Vad innebär det att man kan/ska spela för motpartens vinst i ett scenario? Man ska inte själv spela för att bara vinna.
Har du någon gång brutit mot reglerna? Om ja, vad hände och vad lärde du dig av det? Nej. Har knappast börjat spelat än. Har varit inne och kollat runt lite och det verkar vara kul.
Spelar du eller är du en aktiv medlem på någon annan svensk RP-server förutom Unive? Nej
Kan du ge exempel på några av serverns regler? RDM( random death match). VDM( vehicle death match). fear rp( man ska spela rädd i vissa situationer) Meta gaming( till exempel att man brettar vart man är på discord och åker dit i spelet)
Vill du berätta något mer om dig själv som du tror skulle vara relevant för din ansökan? Tomas föddes i en liten jävla håla mitt i skogen, typ Bergslagen nånstans. Sån där bruksort där alla jobba på sågen eller va sjuksyrror. Hans morsa, Kristina, släpa bena av sig på äldeboendet o farsan, Leif, han körde truck på sågverket. Dom bodde i nåt slitet radhus me gräsmatta som alltid va lerig, eller fryst, inget mellanting lixom. Tomas va alltid lite egen som liten. Inte konstig, men han va tyst. Satt o glodde mkt. Tänkte en jäkla massa. Men fick nån unge stryk elr blev retad, då va Tomas där me en gång. Han va inte den som snacka mest, men han fatta direkt va som va fel o rätt. Kunde stirra ner en mobbare utan ett ord. Sen hände skiten. När han va elva så dog farsan. Krossad av nån pall me trä som tippa – jobbet slarva me säkerheten, så klart. Och ingen tog ansvar. Morsan fick knappt nå stålar, bara nån fjuttig ersättning. Men Tomas sa inte mkt. Han bara... blev hård. Inte på utsidan, men där inne. Nånting slockna, men nånting annat börja brinna. Han börja läsa massa grejer om lagar o brott, kolla på Beck, Wallander, alla dom där gamla serierna. Sa en dag till morsan när dom satt o käka makaroner: "Asså jag ska fan bli snut. En riktig, en som bryr sig." I högstadiet o gymnasiet höll han sig undan skit. Andra började supa, snatta, spela tuffa. Tomas bara jobbade extra, hjälpte hemma o pluggade så gott det gick. Han va inte bäst i klassen, men han kämpa. Folk i stan sa: "Den där grabben, han kommer dra härifrån. Han har nåt i blicken." Och dom hade rätt. Efter gymnasiet drog han direkt till nån universitetsstad. Nytt folk, nytt tempo, massa jäkla snobbiga typer som snacka om sånt han aldrig hört. “Kultur” o “privilegier” o “feministisk teori”. Tomas hängde inte riktigt me, men han höll käften o lärde sig. Käkade nudlar, bodde i nåt kallt korridorsrum o tog nattpass som väktare. Jobbade på kontor där ingen va. Kollade dörrar, gick rundor, frös röven av sig på vintern o svettades ihjäl på sommarn. Men han lärde sig. Såg verkligheten liksom. Fattade hur folk funkar när dom tror ingen ser. Sen kom han in på polisutbildningen. Det va fan stort. Inte för att få batong o blåljus o skit, utan för att han kände typ: "Nu händer det. Nu gör jag nåt på riktigt." När han drog på sig uniformen för första gången va han 26. Tittade sig i spegeln o ba: "Jaha, då kör vi då." Inga fanfarer. Ingen applåd. Men han stod där, rak i ryggen, med hela sin historia bakom sig – farsan som aldrig kom hem, morsan som slita ut sig, kompisarna som fastna i hålan. Han va inte som dom som gav upp. Han hade nåt att bevisa.
Vad är ditt discord namn? 530dkingen
Vad är ditt födelsedatum? 28 September 2008
Heter du samma på Discord som på Steam? Nej
Förnamn, efternamn och ålder på din karaktär: Tomas aronsson. Ålder 25.
Hur skulle du beskriva din karaktärs personlighet i tre ord? Snäll. Gemenskap. Duktig.
Bakgrund och framtidsplaner för din karaktär: Jag vill få ett bra jobb. Möjligtvis bli polis.
Vad kan du bidra med till serverns RP? Social RP och en Utvecklad RP.
Vad innebär det att man kan/ska spela för motpartens vinst i ett scenario? Man ska inte själv spela för att bara vinna.
Har du någon gång brutit mot reglerna? Om ja, vad hände och vad lärde du dig av det? Nej. Har knappast börjat spelat än. Har varit inne och kollat runt lite och det verkar vara kul.
Spelar du eller är du en aktiv medlem på någon annan svensk RP-server förutom Unive? Nej
Kan du ge exempel på några av serverns regler? RDM( random death match). VDM( vehicle death match). fear rp( man ska spela rädd i vissa situationer) Meta gaming( till exempel att man brettar vart man är på discord och åker dit i spelet)
Vill du berätta något mer om dig själv som du tror skulle vara relevant för din ansökan? Tomas föddes i en liten jävla håla mitt i skogen, typ Bergslagen nånstans. Sån där bruksort där alla jobba på sågen eller va sjuksyrror. Hans morsa, Kristina, släpa bena av sig på äldeboendet o farsan, Leif, han körde truck på sågverket. Dom bodde i nåt slitet radhus me gräsmatta som alltid va lerig, eller fryst, inget mellanting lixom. Tomas va alltid lite egen som liten. Inte konstig, men han va tyst. Satt o glodde mkt. Tänkte en jäkla massa. Men fick nån unge stryk elr blev retad, då va Tomas där me en gång. Han va inte den som snacka mest, men han fatta direkt va som va fel o rätt. Kunde stirra ner en mobbare utan ett ord. Sen hände skiten. När han va elva så dog farsan. Krossad av nån pall me trä som tippa – jobbet slarva me säkerheten, så klart. Och ingen tog ansvar. Morsan fick knappt nå stålar, bara nån fjuttig ersättning. Men Tomas sa inte mkt. Han bara... blev hård. Inte på utsidan, men där inne. Nånting slockna, men nånting annat börja brinna. Han börja läsa massa grejer om lagar o brott, kolla på Beck, Wallander, alla dom där gamla serierna. Sa en dag till morsan när dom satt o käka makaroner: "Asså jag ska fan bli snut. En riktig, en som bryr sig." I högstadiet o gymnasiet höll han sig undan skit. Andra började supa, snatta, spela tuffa. Tomas bara jobbade extra, hjälpte hemma o pluggade så gott det gick. Han va inte bäst i klassen, men han kämpa. Folk i stan sa: "Den där grabben, han kommer dra härifrån. Han har nåt i blicken." Och dom hade rätt. Efter gymnasiet drog han direkt till nån universitetsstad. Nytt folk, nytt tempo, massa jäkla snobbiga typer som snacka om sånt han aldrig hört. “Kultur” o “privilegier” o “feministisk teori”. Tomas hängde inte riktigt me, men han höll käften o lärde sig. Käkade nudlar, bodde i nåt kallt korridorsrum o tog nattpass som väktare. Jobbade på kontor där ingen va. Kollade dörrar, gick rundor, frös röven av sig på vintern o svettades ihjäl på sommarn. Men han lärde sig. Såg verkligheten liksom. Fattade hur folk funkar när dom tror ingen ser. Sen kom han in på polisutbildningen. Det va fan stort. Inte för att få batong o blåljus o skit, utan för att han kände typ: "Nu händer det. Nu gör jag nåt på riktigt." När han drog på sig uniformen för första gången va han 26. Tittade sig i spegeln o ba: "Jaha, då kör vi då." Inga fanfarer. Ingen applåd. Men han stod där, rak i ryggen, med hela sin historia bakom sig – farsan som aldrig kom hem, morsan som slita ut sig, kompisarna som fastna i hålan. Han va inte som dom som gav upp. Han hade nåt att bevisa.
