BADgamE
Icke Medlem
- Meddelanden
- 13
- Reaction score
- 0
Vad är ditt namn i verkligheten? Oskar
Vad är ditt discord namn? bbengann
Vad är ditt födelsedatum? 16 Januari 2006
Berätta om din karaktär. Leon var en kille som levde för motorljud, doften av bensin och känslan av att köra bil. Det fanns inget annat som gav honom samma frihet som när han satt bakom ratten, med världen framför sig och vägen som en oändlig möjlighet. Bilar var inte bara ett intresse för honom – det var ett arv, ett band som kopplade honom till hans pappa, Jörgen.
Leons pappa hade varit en legendarisk mekaniker i deras lilla stad. Alla kände till honom, inte bara för hans skicklighet utan också för hans hjärta. Jörgen var den typen av man som alltid hade tid för andra, som kunde få en motor att sjunga, och han lärde Leon allt han visste. De två spenderade otaliga timmar i garaget, med händerna täckta av olja och smuts medan de tillsammans byggde upp bilar från grunden. Det var under dessa tysta stunder, med ljudet av verktyg som klingade mot metall, som Leon kände sig som närmast sin pappa.
Men sedan kom den dagen. Den där dagen som krossade allt. Det var en kall novemberkväll. Leon satt i sitt rum när telefonen ringde, och hans värld förändrades för alltid. Jörgen hade varit med om en bilolycka på väg hem från en verkstad, och trots att han alltid hade varit försiktig bakom ratten, hade ödet spelat honom ett grymt spratt. Leon kunde fortfarande höra sin mammas röst den kvällen, hur den skar genom luften med en sorg som var omöjlig att förstå.
Efter begravningen blev det för tungt för Leons mamma att stanna kvar i deras lilla hemstad. Allt där påminde henne om Jörgen – varje gata, varje ansikte, och varje hörn av deras hus. Till slut bestämde hon sig för att de behövde en ny början, så de packade sina saker och flyttade till staden Unive, långt bort från alla minnen. Unive var större, livligare och full av rörelse, men för Leon kändes det som om något fattades. I deras gamla stad hade han kunnat hela varenda gathörn, varenda doft av avgaser och ljudet av trafiken. I Unive var det annorlunda. Människorna var främlingar, och de långa avenyerna kändes kalla och tomma, trots att de var fulla av liv. Garaget där hans pappa en gång hade stått sida vid sida med honom, låg nu många mil bort. Leon kunde inte förmå sig att gå in i det nya garaget i Unive. Det kändes främmande och fel, som om hans pappa aldrig hade funnits där. Verktygen som han hade packat med sig låg orörda, gömda i lådor, medan dammet sakta började lägga sig över dem. Leon kunde inte gå dit på flera månader efter flytten, precis som när hans pappa gick bort.
Men trots flytten och smärtan visste Leon att bilarna var hans sista länk till sin pappa. En dag, när sorgen hade mattats till ett dämpat tryck snarare än en överväldigande våg, gick han tillbaka till garaget. Det var tomt, ekande i jämförelse med deras gamla ställe, men det fanns en sak där som betydde allt för honom: den gamla Chevellen de hade börjat renovera tillsammans, som fortfarande stod på lyftarna med hälften av motorn isärplockad. Den hade de tagit med sig från deras gamla stad som en påminnelse om Jörgen. När Leon stod framför bilen var det som om han kunde höra sin pappas röst, hur han alltid brukade säga: "En bil kan vara trasig, men med rätt händer kan du alltid få den att rulla igen. Det handlar bara om att inte ge upp."Och det var precis vad Leon gjorde. Trots att Unive inte kändes som hemma ännu, tog han tag i verktygen och började jobba på Chevellen igen. Han justerade motorn, fixade växellådan och la själ och hjärta i arbetet. Varje mutter han skruvade åt, varje del han satte på plats, var som att sakta bygga upp en del av sig själv igen. Det var som om han, genom att färdigställa bilen, också kunde få en del av sin pappa tillbaka. När motorn äntligen brummade till liv efter månader av arbete, fylldes garaget med det dova ljudet av ren kraft. Tårarna brände i Leons ögon, men han lät dem inte falla. Istället satte han sig bakom ratten, vred på nyckeln, och körde ut på vägen. Unives gator var inte desamma som de han kände till, men när han körde genom staden och kände vinden genom det nedvevade fönstret, kändes det som om hans pappa ändå var med honom. Det var i det ögonblicket, med motorljudet som ett ekande minne av allt hans pappa hade lärt honom, som Leon insåg att hans pappa alltid skulle vara med honom. Inte bara i minnena eller i garaget, utan i varje väg han körde, i varje bil han fixade, och i varje stund han levde. Unive var kanske deras nya hem, men Leons resa, både genom staden och genom sorgen, hade precis börjat.
Vad kan du bidra med till serverns RP? Jag kan bidra med karaktärer som känns äkta och som gör spelet mer intressant för alla. Jag gillar att skapa bra rollspel där mina karaktärer utvecklas och reagerar på världen runt dem på ett realistiskt sätt. Jag är också bra på att samarbeta med andra spelare och se till att alla har roligt. Jag tar ofta initiativ till nya händelser och storylines, men jag ser alltid till att andra får vara med och påverka. Jag följer alltid serverns regler och hjälper till att hålla en bra stämning, så att alla kan njuta av spelet.
Vad innebär det att man kan ska spela för motpartens vinst i ett scenario? Att spela för motpartens vinst i ett RP-scenario betyder att du ibland låter den andra spelaren lyckas eller få överhanden, istället för att alltid försöka "vinna" själv. Det handlar om att prioritera scenarion och skapa en bättre upplevelse för alla, istället för att bara fokusera på ens egen framgång.
Har du läst och förstått serverns regler? Kan du ge exempel på några av dem? Ja. RDM: Att döda någon utan bakomliggande anledning. Exempelvis att slå sönder någon med basebollträ bara för att man vill. Metagaming: Att använda information utanför spelet för att nå framgång. Exempelvis att säga till sin kompis i discord vart man är även fast man inte har en telefon ingame.
Har du någon erfarenhet inom rollspel? Jag har spelat på flera olika svenska servrar men även gamla Multistaden. Började spela FiveM runt 2018 och tänkte komma tillbaka till Unive igen.
Heter du samma på discord som på steam? Ja
Vill du berätta något mer om dig själv som du tror skulle vara relevant för din ansökan? Det skulle vara kul att komma tillbaka till Unive igen. Jag saknar den speciella stämningen och alla de roliga stunderna på servern. Det känns som att det alltid händer något spännande där, och jag skulle gärna vilja återuppleva det igen. Unive har verkligen en unik charm som jag ser fram emot att uppleva igen.
Vad är ditt discord namn? bbengann
Vad är ditt födelsedatum? 16 Januari 2006
Berätta om din karaktär. Leon var en kille som levde för motorljud, doften av bensin och känslan av att köra bil. Det fanns inget annat som gav honom samma frihet som när han satt bakom ratten, med världen framför sig och vägen som en oändlig möjlighet. Bilar var inte bara ett intresse för honom – det var ett arv, ett band som kopplade honom till hans pappa, Jörgen.
Leons pappa hade varit en legendarisk mekaniker i deras lilla stad. Alla kände till honom, inte bara för hans skicklighet utan också för hans hjärta. Jörgen var den typen av man som alltid hade tid för andra, som kunde få en motor att sjunga, och han lärde Leon allt han visste. De två spenderade otaliga timmar i garaget, med händerna täckta av olja och smuts medan de tillsammans byggde upp bilar från grunden. Det var under dessa tysta stunder, med ljudet av verktyg som klingade mot metall, som Leon kände sig som närmast sin pappa.
Men sedan kom den dagen. Den där dagen som krossade allt. Det var en kall novemberkväll. Leon satt i sitt rum när telefonen ringde, och hans värld förändrades för alltid. Jörgen hade varit med om en bilolycka på väg hem från en verkstad, och trots att han alltid hade varit försiktig bakom ratten, hade ödet spelat honom ett grymt spratt. Leon kunde fortfarande höra sin mammas röst den kvällen, hur den skar genom luften med en sorg som var omöjlig att förstå.
Efter begravningen blev det för tungt för Leons mamma att stanna kvar i deras lilla hemstad. Allt där påminde henne om Jörgen – varje gata, varje ansikte, och varje hörn av deras hus. Till slut bestämde hon sig för att de behövde en ny början, så de packade sina saker och flyttade till staden Unive, långt bort från alla minnen. Unive var större, livligare och full av rörelse, men för Leon kändes det som om något fattades. I deras gamla stad hade han kunnat hela varenda gathörn, varenda doft av avgaser och ljudet av trafiken. I Unive var det annorlunda. Människorna var främlingar, och de långa avenyerna kändes kalla och tomma, trots att de var fulla av liv. Garaget där hans pappa en gång hade stått sida vid sida med honom, låg nu många mil bort. Leon kunde inte förmå sig att gå in i det nya garaget i Unive. Det kändes främmande och fel, som om hans pappa aldrig hade funnits där. Verktygen som han hade packat med sig låg orörda, gömda i lådor, medan dammet sakta började lägga sig över dem. Leon kunde inte gå dit på flera månader efter flytten, precis som när hans pappa gick bort.
Men trots flytten och smärtan visste Leon att bilarna var hans sista länk till sin pappa. En dag, när sorgen hade mattats till ett dämpat tryck snarare än en överväldigande våg, gick han tillbaka till garaget. Det var tomt, ekande i jämförelse med deras gamla ställe, men det fanns en sak där som betydde allt för honom: den gamla Chevellen de hade börjat renovera tillsammans, som fortfarande stod på lyftarna med hälften av motorn isärplockad. Den hade de tagit med sig från deras gamla stad som en påminnelse om Jörgen. När Leon stod framför bilen var det som om han kunde höra sin pappas röst, hur han alltid brukade säga: "En bil kan vara trasig, men med rätt händer kan du alltid få den att rulla igen. Det handlar bara om att inte ge upp."Och det var precis vad Leon gjorde. Trots att Unive inte kändes som hemma ännu, tog han tag i verktygen och började jobba på Chevellen igen. Han justerade motorn, fixade växellådan och la själ och hjärta i arbetet. Varje mutter han skruvade åt, varje del han satte på plats, var som att sakta bygga upp en del av sig själv igen. Det var som om han, genom att färdigställa bilen, också kunde få en del av sin pappa tillbaka. När motorn äntligen brummade till liv efter månader av arbete, fylldes garaget med det dova ljudet av ren kraft. Tårarna brände i Leons ögon, men han lät dem inte falla. Istället satte han sig bakom ratten, vred på nyckeln, och körde ut på vägen. Unives gator var inte desamma som de han kände till, men när han körde genom staden och kände vinden genom det nedvevade fönstret, kändes det som om hans pappa ändå var med honom. Det var i det ögonblicket, med motorljudet som ett ekande minne av allt hans pappa hade lärt honom, som Leon insåg att hans pappa alltid skulle vara med honom. Inte bara i minnena eller i garaget, utan i varje väg han körde, i varje bil han fixade, och i varje stund han levde. Unive var kanske deras nya hem, men Leons resa, både genom staden och genom sorgen, hade precis börjat.
Vad kan du bidra med till serverns RP? Jag kan bidra med karaktärer som känns äkta och som gör spelet mer intressant för alla. Jag gillar att skapa bra rollspel där mina karaktärer utvecklas och reagerar på världen runt dem på ett realistiskt sätt. Jag är också bra på att samarbeta med andra spelare och se till att alla har roligt. Jag tar ofta initiativ till nya händelser och storylines, men jag ser alltid till att andra får vara med och påverka. Jag följer alltid serverns regler och hjälper till att hålla en bra stämning, så att alla kan njuta av spelet.
Vad innebär det att man kan ska spela för motpartens vinst i ett scenario? Att spela för motpartens vinst i ett RP-scenario betyder att du ibland låter den andra spelaren lyckas eller få överhanden, istället för att alltid försöka "vinna" själv. Det handlar om att prioritera scenarion och skapa en bättre upplevelse för alla, istället för att bara fokusera på ens egen framgång.
Har du läst och förstått serverns regler? Kan du ge exempel på några av dem? Ja. RDM: Att döda någon utan bakomliggande anledning. Exempelvis att slå sönder någon med basebollträ bara för att man vill. Metagaming: Att använda information utanför spelet för att nå framgång. Exempelvis att säga till sin kompis i discord vart man är även fast man inte har en telefon ingame.
Har du någon erfarenhet inom rollspel? Jag har spelat på flera olika svenska servrar men även gamla Multistaden. Började spela FiveM runt 2018 och tänkte komma tillbaka till Unive igen.
Heter du samma på discord som på steam? Ja
Vill du berätta något mer om dig själv som du tror skulle vara relevant för din ansökan? Det skulle vara kul att komma tillbaka till Unive igen. Jag saknar den speciella stämningen och alla de roliga stunderna på servern. Det känns som att det alltid händer något spännande där, och jag skulle gärna vilja återuppleva det igen. Unive har verkligen en unik charm som jag ser fram emot att uppleva igen.
